Fronten

Här berättar Magnus Ernström om hur missionen i Tuzla inleds och de första uppdragen utanför campen.

Här redogör Magnus Ernström för utbildningen i Strängnäs och Danmark och resan ner till Tuzla. Och han introducerar oss för den notoriskt nitiske tulltjänstemannen "King of the Bridge" på gränsen mellan Serbien och Bosnien.

Magnus Ernström tjänstgjorde i BA01 1993-94. För fem år sedan släppte han boken "Ett halvt år - ett helt liv". Magnus delar i intervjun med Fronten med sig av sina upplevelser och berättar om uppdragen och de komplexa situationer som uppstod.

Nu har det blivit dags för den första stridsvagnen, brittiska Mark I, att göra entré i striderna på västfronten under slaget vid Somme 1916.

Det var den 15 september 1916 som stridsvagnar sattes in i strid för första gången. Det skedde  under en offensiv i det pågående slaget vid Somme. Det var den nyutvecklade brittiska Mark I som dök upp på slagfältet. 

Pensionerade radarjaktledaren Lennart "CL" Carlsson fortsätter att berätta om uppdragen mot SR71 på 80-talet.

Pensionerade radarjaktledaren i Flygvapnet, Lennart Carlsson, berättar om uppdragen där JA37 mötte SR71 över Östersjön.

Pensionerade radarjaktledaren Lennart Carlsson fortsätter berätta om arbetet i Flygvapnet under kalla kriget. I det här frontavsnittet pratar han bland annat om relationen till NATO:s flyg och deras aktiviteter över Östersjön.. 

Lennart Carlsson fortsätter berätta om sina erfarenheter som radarjaktledare i Flygvapnet under kalla kriget. Bland annat berättar han om om när han som först i västvärlden på 70-talet ledde mot det då supermoderna Suchoj Su-24. En av de svenska piloterna lyckas dessutom ta de första bilderna utanför Warszawapakten av det sovjetiska flygplanet, bilderna användes sen i byteshandel med västeuropeiska underrättelsetjänster.

Lennart Carlsson - anropsnamn CL - satt som radarjaktledare i Flygvapnets radargruppcentraler från 60- till 90-talet. Han ledde under denna period hundratals uppdrag mot utländskt stridsflyg över Östersjön.

I sista delen får vi höra hur Vonnegut slipper ur fångenskapen i Dresden våren 1945 och tar sig hem till USA. Och så får vi höra hans egen teori varför svenskarna inte ville ge honom Nobelpriset i litteratur.

När Dresden brandbombas i februari 1945 sitter Vonnegut i en källare inne i staden tillsammans med de andra krigsfångarna. Det blir en stark upplevelse för den blivande författaren när han är med och röjer upp i den förstörda staden.

Nu är Vonneguts 106:e infanteridivisionen framme vid fronten i en belgisk skog. Deras division saknar stridserfarenhet och räknar med att det ska vara ett lugnt frontavsnitt. Men det är december 1944 och på andra sidan fronten laddar tyska pansardivisioner för att genomföra ett kraftfullt anfall mot de amerikanska positionerna: Ardenneroffensiven inleds strax.

Under 1944 tvingas Vonnegut avbryta sina college-studier som armén skickat honom till. Nu är invasionen av Europa förestående och infanteridivisionerna behöver allt manskap de kan få. Trots att Vonnegut är utbildad artillerist på haubits M1 blir han nu spanings- och underrättelsesoldat i 106:e infanteridivisionen.

I mars 1943 rycker Kurt Vonnegut in till amerikanska armén som frivillig. Han blir placerad efter sitt önskemål, att bli artillerist. Han blir utbildad på amerikanska arméns kraftigaste haubits vid den här tiden; M1 på hela 240 mm. Granaten vägde 160 kilo.

Det var romanen Slakthus 5 från 1969 som blev det stora genombrottet för den amerikanske  författaren Kurt Vonnegut. I boken finns minnen från hans egna upplevelser som soldat i amerikanska armén under andra världskriget. Han upplevde bland annat ardenneroffensiven 1944 och som krigsfånge bombningen av Dresden i februari 1945.

När Government House i Port Stanley omringas av amfibiska pansarskyttefordon vid 9-tiden på förmiddagen, förstår guvernören att kapitulation är enda alternativet.

Det pågår en eldstrid vid Government house och vid landstigningsstränderna i norr är 21 amtracks - amfibiska pansarskyttefordon på väg mot stranden, med 21 skyttesoldater i varje. Men brittiska Royal Marines har amerikanska 66 mm LAW pansarskott och svenska granatgevär och de tänker inte låta pansarskyttefordonen rulla förbi oskadda.

På kvällen den 1 april 1982 vet de 60 Royal Marines i Naval Party 8901 att några tusen argentinska soldater är på väg för att invadera öarna. Ordern från befälhavaren för brittiska flottan går inte att missförstå: You will fight until overrun.

2 april 1982. Argentina invaderar Falklandsöarna. Under tre och en halv timme sker hårda strider mellan brittiska Royal Marine Commandos och argentinska förband som två plutoner amfibiska commandos och andra bataljonen från marininfanteriet.